torsdag 30 september 2010

Sham-a-ling-dong-ding

När familj, vänner och bekanta lyssnat på det jag försöker skriva upplever jag det som att man i första hand kommenterar melodi och hur det låter. Text och vad låten handlar om kommer senare. Men när jag försöker skriva en låt så är det just det som jag får jobba hårdast med. Hur mycket lyssnar vi egentligen på texten och budskapet i låten? Den här visade brorsan mig precis. Ett underbart exempel på att texten betyder något. Vad tycker ni?

tisdag 28 september 2010

En målande beskrivning av dagen


Som bilden visar har jag, dottern och sonen promenerat i solen idag. Ingen musik. Än.

söndag 26 september 2010

Jag har 42 par skor i hallen

För ett tag sen skrev jag det här inlägget om vår hall och bristen på ordning. Hallen ser likadan ut idag som när jag skrev inlägget. Jag har kommit fram till att det stora problemet med vår hall och ordningen i den är antalet skor. Jag kunde inte hålla mig så jag räknade antalet skor och kom fram till att vår familj har 42 stycken par framme. Sen räknade jag mina och kom fram till att jag hade fem stycken, vår dotter hade tio stycken och vår lille son hade inga. Det skulle betyda att min fru har 27 stycken par skor i hallen. Detta blev det en låt om och titeln är naturligtvis "42 shoes". Hur många skor har ni i hallen? Vinner jag? Har jag flest?

torsdag 23 september 2010

Coffee break

På jobbet dricker jag runt sju koppar kaffe på en dag. Om det är mycket möten så kan jag nog komma upp i tio om jag kämpar lite. Nu när jag är pappaledig har jag ibland kommit på mig själv lagom till middagen att det inte blivit en enda liten kopp. Kafferasterna lyser med sin frånvaro nuförtiden. Och det gav igår kväll upphov till den här lite fånigt monotona men kanske lite roliga melodin. Den behöver några verser och lite fix men en låt om kaffe måste jag bara få visa fortast möjligt. Vill också stolt berätta att den kom till på samma sätt som när Tobias skriver. Att ordet, eller tanken, "Coffee break" kom först och sen musiken.

onsdag 15 september 2010

Råd och tips från mannen bakom Årets låt

Jag tycker det är intressant att försöka förstå hur etablerade låtskrivare jobbar. Finns det något mönster, hur skapas bra musik, finns det något som alla gör, är det något som ingen gör? Mats Westling gav sina fina råd för några veckor sedan. Nu har jag fått ytterligare en fantastisk beskrivning om hur det kan gå till. Denna gång från Tobias Gustavsson, som 2008 skrev Årets låt, EMD's stora hit "Jennie let me love you". Så här berättar Tobias:

Jag har lite olika tillvägagångssätt beroende på om det är jag själv eller en tilltänkt artist jag ska skriva till. Om jag t.ex skriver till mitt band (Straight Frank) så brukar jag börja med ngn typ av "line" som får sätta prägel på vart åt låten ska, ett ex är låten "Good looking corpse" på våran kommande platta, den titeln eller "linen" hade jag ruvat på ett tag och jag hade en idé om att försöka skriva en låt om en seriemördare sett ur ett komiskt perspektiv (hur han har en massa lik i garderoben som han tar fram varje morgon & sminkar, tvättar, bjuder på te osv hahahahaha...) När jag hade historien klar så kom liksom ackorden naturligt. 

Om jag däremot skriver till en artist så brukar jag researcha lite, vilket typ av språk, stil, låt skulle funka? Jag brukar även här börja med att försöka hitta en titel som känns cool & passande, ex; jag skrev en låt på EMD´s förra platta som heter "Youngblood" den titeln kom till när jag vid ett tillfälle satt och snackade med Danny och han berättade på ett skönt naivt sätt hur han & hans polare "lever" i nuet utan ngn som helst tanke på morgondan. 



Till skillnad från när jag skriver till mej själv så tänker jag mycket på att låten ska passa artistens klientel (skulle inte funka så bra med en "Good looking corpse" titel på Amy Diamonds nya platta. 

För att sammanfatta lite; Jag försöker alltid hitta en story innan jag börjar sätta mej med guran/piano för att komponera melodi, har man en story så är det mycket lättare att komma in i rätt "mode". Hoppas jag gett dej ngn typ av insyn i hur jag brukar skriva??? 
//Tobbe 

Det som Mats och Tobbe verkar ha gemensamt är att det finns ett väldigt tydligt arbete innan de börjar komponera. Ingen sätter sig med gitarren och bara börjar. Mats tipsade mig om att börja med att skriva små berättelser, helt fritt och därefter sätta mig med gitarren. Tobbe beskriver samma förarbete med att hitta en stark grundidé och en "line". Det kan förvåna mig lite samtidigt som när jag nu hör hur de beskriver processen så är det självklart att det måste finnas någon stark tanke innan. Som nybörjare har jag nog i för hög utsträckning trott att musik och text bara ska komma till mig, när jag hänger på mig gitarren.

Tack Tobias för att du ville berätta.

måndag 13 september 2010

Baby blue

Här kommer låt nummer två, den första om familj och min pappaledighet. För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om att jag rätt ofta hamnar i situationer där jag springer huset runt och hämtar grejer åt vår fyraåriga dotter. Att det är hon som bestämmer vad pappa ska göra. Jag vill måla, nej förresten vi går ut, var är min röda kjol, du ska vara en gammal tant, bygg en koja, sätt på Ice Age, nej Shrek, jag är hungrig, kan vi ringa en kompis... ja, ni förstår. Det blev en text om detta och den passade ihop med de här ackorden jag visade alldeles i början.




Brorsan på cajón och fin stämma, igen.Vad tycker ni? Berätta gärna.

söndag 12 september 2010

Stängt p g a tågbygge



Idag blev det ingen musik. Bara världens mest komplicerade tågbana runt en häst. Jo lite musik förresten. Tåget passerade pianot.

lördag 11 september 2010

En bra låt är en bra låt är en bra låt

Låten från i tisdags spelade jag in via telefonen, förde över filmljudet (min sång och min gitarr) till macen och så spelade vi via Garageband in brorsans cajon och hans stämma. Sen mixade jag ihop det med filmen igen och laddade upp det här. En gitarr, två röster och en cajon. Nu ägnar jag många vakna timmar åt att fundera på hur en låt kan bli bättre med hjälp av produktionen, vilka mer instrument ska på, en till stämma här eller där, kanske ska cajonen börja själv, dubbla refränger? Lady Gaga har löst det bra tycker jag.



Undra hur Gaga, Akon och RedOne skrev den låten. Var det så här den blev till tror ni?

torsdag 9 september 2010

Dagens bok

Min engelska utvecklades enormt på klassresan till Hastings 1990. Sen dess har det stått rätt still. Så dagens bok är denna. Och morgondagens.

tisdag 7 september 2010

My song

Ok, här kommer den första hela låten. En kort presentation bara. Eller förklaring, eller nåt. I förutsättningarna för det här lilla testet har jag sagt att alla låtar ska handla om mina barn och min familj. Den här gör inte det. Den här lilla snabba låten är ett resultat av att jag lämnade ämnet om familjen och började fundera på min uppgift, att lära mig skriva en låt. Plötsligt kom orden och jag trallade den lite fjantiga raden: "I'm gonna learn to write a song, it's gonna be two minutes long". Men det blev bra sen och resultatet, den första hela egna låten! My song. Gött. Jag är igång. Sen får vi återkomma om jag får räkna in den här låten i de fem som jag SKA hinna innan 10 januari.



Brorsan på cajón och fin stämma.

måndag 6 september 2010

Heureka!

E  Asus2  E  Asus2
E  Asus2  E  Asus2
H Asus2  E
H  Asus2 E

(Ja, ja, ja, jag vet, det är bluestolvans ackord men ni ska få se, ni ska få se. Imorgon eller onsdag.)

söndag 5 september 2010

"Jag vet inte vad ackorden heter"

I min jakt på råd och tips från etablerade låtskrivare så googlade jag låtskrivande. Högst upp hamnade en bok som är skriven av Eva Hillered. "Lathund för låtskrivare - allt en singersongwriter behöver veta". Perfekt tänkte jag och beställde. Har inte hört talas om Eva innan men det var ont om svenska böcker om det här ämnet så jag tänkte ge Eva en chans. Den landade i brevlådan i fredags och jag har bara hunnit bläddra lite snabbt. Med boken följer även en cd med författarens egna låtar, som hon hela tiden hänvisar till i själva litteraturen. Bra och nytänkande.

Boken innehåller också tips från Plura, Marit Bergman, Annika Norlin, Anna Järvinen, José Gonzalez m.fl. Några sköna citat har jag redan hittat. Anna Järvinen säger "Jag skriver låtar på gitarr eller piano, men jag kan ju inte spela, tycker jag. Jag hittar på ackord. Jag vet inte vad ackorden heter." Underbart tycker jag. Annika Norlin berättar om låtskrivande: "Om en låt är bra eller dålig brukar ge sig en låt senare. Man tycker alltid att låten man nyss skrivit är den bästa någonsin. Man behöver skriva en låt till för att veta om man hade rätt."

Boken är teoretisk men alla artisterna talar på olika sätt om magkänsla och att våga lite på att man kan. Det finns något skönt i det, att nytänkande och kreativitet kommer utifrån redan bestämda teorier och strukturer. Jag känner också att de etablerade låtskrivarna verkligen ger uttryck för att ge låtskrivandet tid. Tid för att kunna skriva, tid att låta idéer ligga och vila och att om man försöker och övar så blir man snabbt bättre.




Återkommer snart med ytterligare ett litet klipp på en låtidé med ackorden E, A och H. Kul med era kommentarer.

lördag 4 september 2010

Input från en supermakt

Min kusin heter Ben Senterfit och är amerikan, bor i New York och är musiker och låtskrivare. I lördagskväll "skypeade" vi. Jag berättade om min ambition att jag vill lära mig skriva musik och han har lovat återkomma med vad han tycker är viktigt. Jag gillade Mats Westlings råd och har försökt ta det till mig. Nu återstår att se om musikskapande är universellt när vi involverar en supermakt.















Ben pratade bl.a om att våga involvera människor i sin egen process. Att jag ska försöka lära mig och förstå vad just jag är bra på och inte vara rädd för att be om hjälp med de delar jag uppfattar som svåra. Den här bloggande är rätt involverande, så det känns som att jag är på rätt spår. Mer tankar från Ben snart.

fredag 3 september 2010

Positivt tänkande á la Jim Carrey

Det här med att spela live i TV innan 10 januari, hm... Den här inställningen anammas härmed varje dag från och med nu.

torsdag 2 september 2010

Lyft, bär, sitt, trilla, trösta, sova, lyft, bär, sitt, trilla, trösta, sova...

Vilken skillnad det är. Innan pappaledigheten, på jobbet, var det kunder, möten, arbetsgrupper, deadlines, leverantörer, fakturering som jag försökte ta hand om och som fick all min uppmärksamhet under dagarna. Nu när jag är pappaledig så består dagen av att förflytta sonen mellan olika platser. Under en period idag blev det nästan komiskt när han precis vaknat och jag lyfte upp honom, bar runt honom, satte ner honom och så trilla han bakåt (ingen fara, kuddar), jag tröstade och så somna han, sen vaknade han och jag lyfte upp honom, bar runt honom...



Borde kunna bli en bra text.