Bluespärla

Jag återvänder till min fundering kring enkelhet, oron för att det jag kommer på är för banalt och inte smart nog. Jag lärde mig tidigt att spela den så kallade bluestolvan. Den "runda" av tolv takter som innehåller tre ackord och som all blues och rock från 50- och 60-talet baserar sig på. Det kan jag tycka är rätt häftigt. Att det då gjordes enormt mycket bra och tidlös musik med bluestolvans tre ackord som grund. Samma runda, samma ackord men tusen olika låtar. Att även fast det finns en så fast och tydlig form så fann låtskrivare och musiker nya lösningar inom den.

Men var inte oroliga, ni ska inte förvänta er fem bluesiga låtar baserade på bluesiga bluestolvan. Men jag vill våga göra enkel musik. Enkel men bra.

Så, nog om funderingar, nu är det dags för goa konkreta ackordföljder.