fredag 29 oktober 2010

Oj

Oj vad roligt med alla kommentarer och alla nya besökare! När jag skrev det första inlägget i augusti så trodde jag nog att jag skulle klara av att få ihop fem låtar om jag kämpade lite. Jag trodde aldrig att målet om TV skulle uppfyllas. Jag tänkte på det mest absurda målet jag kunde komma på och så skrev jag det. Och nu har vi uppträtt i TV (om än på en liten kanal) men jag har INTE skrivit fem låtar om barnen och familjen. Med andra ord ska jag å det snaraste försöka göra verklighet av två låtar till som just nu bara finns i luften. Tills dess är det här ni hittar det jag gjort hittills.

Tänkte också på en fråga jag fick i intervjun i Rivstart. Den om det inte räcker med att vara pappaledig och hur jag hinner med detta. Jag tror att många med mig har sina egna projekt när man är föräldraledig, skillnaden kanske är att jag dokumenterar det i en blogg? Visst är jag inte ensam om ett föräldraledighetsprojekt? Måla om, renovera kök, bygga ut osv osv? Berätta gärna. Sen upplever jag också en tydlig skillnad i att vara föräldraledig med sitt andra barn.

Sen är det så med musik att barnen verkligen är de bästa att bedöma om en truddelutt är bra eller inte. Jag kan direkt se på vår fyraåring om det svänger eller inte och om det är värt för mig att arbeta vidare på. Hon går också runt och kallar Elliot för Elliot O'boy när hon är på riktigt gott humör. Den här lilla idén var hon också riktigt snabb med att sjunga med i. Det glädjer en kaffeälskande pappa.

tisdag 26 oktober 2010

Här är intervjun från radioprogrammet Rivstart

Här är intervjun med efterföljande lajvspelning av "Elliot". Det var fantastiskt roligt och nervöst och vår gemensamma känsla när vi nu ser och lyssnar till låten är att vi kan lite bättre. Vore kul att få visa det någon annanstans. På någon annan kanal. Vi kanske kan se det som att vi nu har repat den i TV en gång? Kanal 10 är ju inte en sån enormt stor kanal? Hoppas fortsättning följer. Idag blir det för övrigt ingen musik. Båda barnen hemma då det inte är något dagis idag (15 timmarsregeln ni vet?).

måndag 25 oktober 2010

Här är låten vi spelade i Rivstart / TV10

Oj. Wow. Herregud. Shit. Öh. Hallå. Va? Puh. Hurra. Ungefär så där känns det nu. Fantastiskt att Morrongänget vågade ta dit oss. Stort tack säger jag. Jag ska försöka få tag i klippet från TV10 men tills dess så finns den inspelade versionen av Elliot. Här är den. Puh.



Och så här lite gulligt bortkomna såg vi ut i deras studio.

fredag 22 oktober 2010

Måndag 25 oktober kl 08.00

Nu på måndag 25 oktober kl. 08.00 kommer jag vara med i Göteborgs bästa och största radiomorgonshow "Rivstart" på Bandit Rock. Nu på måndag 25 oktober kl. 08.00 kommer jag vara med i Göteborgs bästa och största radiomorgonshow "Rivstart" på Bandit Rock. Nu på måndag 25 oktober kl. 08.00 kommer jag vara med i Göteborgs bästa och största radiomorgonshow "Rivstart" på Bandit Rock.

Hallå! Det här är löjligt!? När jag i somras kom fram till att jag ville försöka lära mig skriva låtar, att jag ville ägna mina kvällar åt det istället för att såsa framför tv:n så var målet om att spela i TV mest en kul grej. Ett skämt. Något som jag kunde skratta åt lite. Jag tänkte på vad det mest orealistiska skulle kunna vara och kom fram till att det måste vara att uppträda i TV ("Rivstart" sänds även i TV 10). Ja, och så skrev jag det högst upp i blogghuvudet. Jag trodde aldrig aldrig aldrig att det skulle gå. Jag trodde att jag skulle kanske klara av att skriva några låtar som jag kunde vara stolt över. Som några sköna minnen från tiden som pappaledig. Inte mer, inte en chans.

Ja, så nu är det två dagar kvar tills jag ska dit. Jag var rätt nervös när jag gifte mig, rätt nervös när dottern och sonen kom, rätt nervös när jag sa upp mig en gång utan att ha ett nytt jobb att gå till. Men det vete faan om inte detta tar priset. Spela lajv. Hallå!? Om ni har tummar så håll dem. Please. Nu måste jag, frugan och brorsan repa. Mycket.


Om man inte bor i Göteborg kan man lyssna här tror jag. Om man inte kollar på TV 10.

Babysteps

Han har precis börjat stå och gå lite, dock med hjälp av gåvagnen. Känner igen mig rätt bra.

tisdag 19 oktober 2010

Hur går det egentligen Fredrik?

Den frågan ställer jag mig själv så jag tänkte att någon mer var lite nyfiken på den också. Så här är det. Jag håller på för fullt med att försöka få kontakt med alla tv-program som kan tänkas vara intresserade. Kan tala om att det inte är världens lättaste arbete att hitta rätt person. För det är det hela grejen handlar. Att hitta rätt person och få den personen att ta lite av sin tid. Och sen hålla tummarna för att just den personen tycker detta är intressant och bra. Snart hoppas jag ha lite svar.

Ett litet sidospår också. Jag var på föräldramöte för vår fyraåring ikväll. Vi pratade om samlingen och de berättade att de sjöng namnsången varje morgon. Någon frågade "menar du SAS-reklamen"?

torsdag 14 oktober 2010

Tid

När det var två månader tills Elliot skulle komma så spelade vi in en cover på Cindy Laupers "Time after time". Min fru var med andra ord i sjunde månaden och var väl egentligen inte så där särskilt pigg på att ställa sig framför kameran nere i vår källare. Men det där dumma tog jag ur henne fort. Det komiska med det här klippet är det som brorsan lyckas med 2.47 in i låten. Helt otroligt! Hur kan han?! På den här låten också. Stor komik om ni frågar mig. Återkommer snart med mer info om hur mailandet med tv-programmen har gått. Håll ut. Tills dess, lyssna på fin sång och skratta vid 2.47.

måndag 11 oktober 2010

TV

Det här med att spela i TV innan pappaledigheten är slut... Det känns som att jag måste börja ta tag i det nu. TV-stationernas ledtider är nog rätt långa och jag börjar jobba om 90 dagar. Så det är definitivt dags.

Det hela handlar ju om att få den person som är ansvarig för artistuppträdandena i respektive program att komma hit till bloggen och lyssna på låtarna. Med andra ord har jag ett rätt digert researcharbete att göra. Två frågor måste jag (gärna med er hjälp) besvara:

1. Vilka TV-program kan vara intresserade?
2. Vad heter personen på respektive redaktion som har ansvaret för vem som uppträder?

När jag vet detta är min plan att skriva ett trevligt brev till just de personerna. Och så publicerar jag brevet här, och även deras svar. Några öppna brev i all välmening alltså. Hur låter det?

fredag 8 oktober 2010

Halvlek

Nja, det stämmer inte riktigt att det har gått halva tiden men då det förutom mitt musikintresse finns ett visst sportintresse blir det ändå ett bra ord för att summera lite. Det har gått 51 dagar sen Dag 1 så idag blir det alltså ett summerande inlägg om komponerandet hittills. Glöm inte vad jag lovat. Fem låtar om pappaledigheten, innan 10 januari. Och något om TV, men det tar vi sen. Snart. Hm.

Baby Blue
Den här handlar om vår 4 åriga dotter och att det på något konstigt sätt har blivit så att jag ägnar dagarna åt att springa runt och hämta grejer åt henne. Förstår inte hur det lyckats bli så? Är nöjd med textraden om att hon får hjälpa mig när jag blir gammal, som tack för nu. Enkelt komp med tre ackord. Jag gillar den här väldigt mycket men är lite orolig för att det "händer" för lite i den. Har nog spelat den 500 gånger vilket gör att jag har svårt att avgöra om den behöver något mer. Vill gärna ha feedback från er som inte hört den innan, som lyssnar första gången. Ärlighet varar längst!



Elliot
Om vår nye lille lillebrorsa. Är glad över att jag lyckades med en text där hans namn finns med och jag gillar hooken med o'boy. Från början sjöng jag "Elliot Elliot oh no, Elliot Elliot oh yeah". Men det blev ju bara konstigt. Vadå, oh nej, oh ja??!! Frun gick förbi och sa "kan du inte sjunga o'boy istället?" Då föll allt på plats. I en tidigare version av texten för bridgen sjöng jag "Who will you be, will you be like me?". Men det blev för konstlat, för smart och fyndigt på något sätt. För övertydligt.

Det bästa med den här låten tycker jag är solodelen som startar vid 2.22. Ett gott solo att spela. När frun lyssnade sa hon att låten kändes som en solig sommardag. Kan säga att jag blev rätt glad för det. Sen är hon relativt partisk men jag förtränger det. Min fundering är om låten skulle bli bättre om det fanns ett piano med. Kanske. Vore kul att testa lite andra arrangemang i alla fall.



My Song
Den här är rolig. Den kom till när jag försökte skriva en annan låt. Tror jag gjorde klart den här på 45 minuter. Ett utmärkt exempel på att när känslan är stark och tydlig så kan det gå undan. Samtidigt kan jag inte riktigt känna att den är klar än. Den är som en rolig första idé, som om den saknar en prick över i:et. Men den har ett bra sväng och handlar verkligen om vad jag bestämt mig för. Sen är det kul att Elton John skrev Your song och jag My Song. Elton och jag liksom.



42 shoes
Idén kom från den här bilden. 42 par skor är rätt mycket att ha i hallen, eller hur? Tror det var en lördagsförmiddag när hela familjen skulle iväg och handla. Skor, skor, skor i hela hallen, inga var mina och jag hade gitarren på mig. Pang sa det så sjöng jag "42, 42, 42, 42 shoes". Jag gillar fraseringen och takten i refrängen. Favoritraden är "So in our hall we've got 42 pairs, but when you're going out you ain't got nothing to wear." Även sticket tycker jag om när jag ställer frågan till er som lyssnar om hur många skor ni har hemma. Inspelningen kan bli bättre dock.



Coffee break
Den här refrängen kom fort också. Ni vet hur det är, vissa dagar är det så fullt upp med allt att man inte ens hinner dricka en kopp kaffe. En hemsk känsla. Jag älskar verkligen kaffe och dricker enorma mängder på jobbet. Nu under pappaledigheten lyser kopparna med sin frånvaro. Och den känslan resulterade i en refräng. Håller nu på och sliter mitt hår med en vettig vers. Har försökt massa olika men när jag är så nöjd med refrängen så är jag enormt självkritisk till alla försök till verser. Svårt läge. Behöver kaffe. Hjälp.



Och två små komp
Och så hade vi två små komp som det inte har blivit något av än. Ska ta tag i dessa omedelbums.



torsdag 7 oktober 2010

Magen

I boken jag köpte finns en bild på hur en låt bör vara uppbyggd. Resonemanget handlar om energiflödet i låtar. Att om vi ska vilja lyssna vidare får inte låten vara monoton och energin måste öka. Dynamik med andra ord. 

Det här tycker jag som nybörjare är det svåraste med låtskrivande. Det är detta jag funderar mest på just nu. En melodisnutt, en kort refräng eller ett skönt komp upplever jag att det kommer ganska lätt till mig om jag får koncentrera mig lite. Men att ta det till en färdig låt med ett energiflöde som ökar och har något spännande i sig hela tiden, det är fasiken ett jäkligt hårt arbete. Att lyckas skapa en dynamik och en låt som du som lyssnare gillar första gången du hör den men som du också vill lyssna till fler gånger. 

Det är lurigt det där med att lära sig mer om teorier bakom låtskrivande. Man (jag) får passa sig (mig) så att man inte glömmer magen.

söndag 3 oktober 2010

Elliot

För några veckor sedan skrev jag om den här premiärrefrängen som byggde på vår sons namn, Elliot. Nu är det dags för premiären av hela låten. Min fundering som resulterat i den här låten handlar om dubbla känslor. En känsla handlar om att jag just nu, varje dag, vecka och månad får uppleva hans utveckling som ju går otroligt fort. Den andra känslan och funderingen handlar om vad här kommer kommer bli för en liten kille. Och naturligtvis hur de här båda sakerna hänger ihop. Det som vi upplever idag, hur påverkar det vem han blir sen? Ja, så ser min pappalediga hjärna ut just nu. Och så här låter låten.



Frugan på stämningsfull stämma och bror på Cajón. Naturligtvis.