Mitt i musiken

På dagen före dopparedagen gjorde SR P2 en intervju med mig för programmet Mitt i musiken. Jag tyckte det var en svår intervju då jag upplevde att jag blev lite mer ifrågasatt än vad jag blivit tidigare. Vi satt i deras studio och jag fick börja med att själv berätta vad som hänt sedan det första blogginlägget den 17 augusti. När jag berättat allt från de första stapplande låtskrivarstegen till mina egna regler om att bara använda kvällstid och till den otroliga känslan av att faktiskt få spela låten om sonen, i TV så ställde journalisten frågor.

Frågorna rörde sig en hel del kring vilken galen och tokig idé detta är. Men jag fick också frågor kring om jag förstod att många utbildade musiker kämpar ett helt liv för att få stå på Konserthusets scen. Jag tyckte om frågorna och det var ett bra snack vi hade men jag blev också lite orolig kring hur programmet kommer välja att berätta om alltihop. Jag är extremt ödmjuk inför att ställa mig på den där scenen och har den största respekt för alla som har den som sin arbetsplats. Samtidigt så är jag väldigt stolt över att faktiskt ha kommit så här långt med min egen musik och mitt eget komponerande. Att jag sen väljer Konserthuset som scen handlar om att testa gränser, att se om det är möjligt, i kombination med att försöka samla in så mycket pengar som möjligt till Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus.Valet av välja en så fin och alldeles för stor lokal skapar uppmärksamhet och genom uppmärksamheten skapas möjligheten att samla in 100 000 kr.

Kände att jag behövde berätta om den känslan lite helt enkelt. Och visa en fin bild på en greppbräda. Lite oklart än så länge när intervjun sänds men eventuellt nu under mellandagarna.